Om man krockar med bilen eller om huset brinner upp har man försäkringar som i alla fall täcker en stor del av den ekonomiska skadan. Men vad händer med dina lån och amorteringar om du råkar ut för något som gör att din betalningsförmåga åtminstone tillfälligt blir lidande? Du kanske blir av med din inkomst på grund av ofrivillig uppsägning eller råkar ut för en allvarlig sjukdom som gör att du inte längre kan jobba med ditt företag, och vidare också får problem att klara av dina låneåtaganden.
Följden för uteblivna betalningar till långivaren leder inte bara till straffavgifter såsom påminnelseavgift utan även till inkasso och kronofogden om betalningarna trots detta uteblir. Slutligen kan du bli drabbad av en betalningsanmärkning som de flesta vet är något man vill undvika in i det sista.
Det finns faktiskt en form av försäkring, ett låneskydd, som hjälper dig med ditt lån ifall din inkomst och betalningsförmåga oförutsett försämras eller rent av försvinner helt. Har du ansökt om ett privatlån tidigare har du säkert sett långivarnas information om låneskyddsförsäkring men kanske inte riktigt vetat vad det egentligen innebär. Generellt är konsumenter något skeptiska till olika former av tilläggsförsäkringar som säljaren (eller långivaren i det här fallet) försöker “kränga på dig”. Men hur ligger det till egentligen? Finns det någon nytta med låneskyddet eller är det bara ytterligare en onödig utgift? I den här förklarar vi vad som gäller och hur det fungerar i praktiken.
Man pratar ofta om två olika typer av låneskydd som erbjuds av långivarna. Första typen hjälper dig ifall din inkomst oförutsett försämras som till exempel vid arbetslöshet eller långvarig/allvarlig sjukdom. Den andra typen är en försäkring som gäller vid dödsfall. Vid dödsfall kan försäkringen täcka hela ditt kvarvarande belopp så att eventuella efterlevande inte behöver ta hand om lånet. Vid inkomstbortfall betalas en specifik summa ut varje månad som täcker hela, eller en viss del av, din månadskostnad för lånet. Storleken på utbetalningarna bestäms när avtalet om låneskyddet tecknas. Som för alla försäkringar gäller samma regel: Ett högre försäkringsbelopp ger en högre premie, och tvärtom.
Det finns alltid vissa villkor för att du ska få teckna ett låneskydd, precis som med alla försäkringar. Till att börja med ska du vara minst 18 år gammal och normalt sett brukar låneskyddet sluta att gälla när man fyllt 65 år. Precis som vid en låneansökan ska du vara Svensk medborgare. Vidare ska en hälsodeklaration fyllas i vid ansökan och den ansökande ska klassas som fullt arbetsför. Det är också ett krav att du har en fast anställning och att det inte finns några tecken på att din anställning kommer att upphöra eller att arbetsplatsen har några planer på varsel.
Ett låneskydd tecknas vanligtvis hos ett vanligt försäkringsbolag men även vissa långivare och banker tillhandahåller den här typen av försäkringar till sina kunder. Förutom tidigare nämnda standardvillkor finns det givetvis specifika villkor för respektive långivare eller försäkringsbolag. Man bör alltid noggrant läsa igenom alla villkor för den leverantören man valt innan man tecknar ett avtal.
Innan du tecknar ett låneskydd bör du kontrollera ifall du redan har motsvarande skydd genom någon av dina andra försäkringar. Du har kanske redan någon sjuk- eller livförsäkring och kanske till och med en inkomstförsäkring. Jämför i så fall dessa med låneskyddet så att du inte blir dubbelförsäkrad i onödan, med höga premiekostnader som följd. Låneskydd har dessutom generellt högre premier än de ovan nämnda alternativen.
Något som ofta förväxlas med låneskydd är utgiftsskydd. Ett utgiftsskydd är en form av försäkring som i stort sätt fyller samma funktion som ett låneskydd. Det som egentligen skiljer de båda typerna åt är till vem som försäkringspengarna betalas ut. I händelse av inkomstbortfall betalas försäkringspengarna ut direkt till din långivare ifall du har tecknat ett låneskydd. Har du däremot ett utgiftsskydd så betalas pengarna ut direkt till dig istället. Försäkringspengarna ska i vilket fall ersätta samma sak så egentligen har det ofta ingen betydelse vilket man väljer.