Övertrassering
Övertrassering är när man har ett negativt saldo på sitt konto. De vill säga att transaktionerna överskrider hur mycket pengar det finns på kontot. Vid övertrassering kan man bli skyldig banken pengar och behöva betala övertrasseringsavgift och dröjsmålsränta. Övertrassering är vanligt både på debetkort och kreditkort .
Vad är övertrassering?
Övertrassering uppstår när ett uttag, en kortbetalning eller ett autogiro drar mer pengar från kontot än vad som finns tillgängligt — saldot hamnar under noll, ibland redan vid en enda transaktion på några kronor för mycket. Det kan ske med eller utan bankens godkännande beroende på vilket avtal du har.
Det finns två varianter:
Tillåten övertrassering — banken har gett dig rätten att tillfälligt gå minus, antingen genom ett separat kreditavtal eller som en inbyggd funktion på kontot. Gränsen är vanligtvis låg, 500–2 000 kronor, och kostnaden regleras i avtalet.
Icke tillåten övertrassering — du har inget avtal och banken väljer ändå att låta transaktionen gå igenom. Alternativt avvisar banken betalningen och du slipper minus, men betalningsmottagaren får inte sina pengar. Vilket alternativ som gäller beror på banken och kontotypen.
Gemensamt för båda: det kostar pengar, och det kostar mer ju längre det dröjer innan du är tillbaka på plussidan.
Övertrasseringsavgift och ränta
Kostnaden består av två delar som adderas till varandra.
Fast avgift per tillfälle. De flesta banker tar ut en engångskostnad varje gång kontot går under noll. Nordea debiterar 95 kronor (förutsatt att det negativa beloppet överstiger 101 kronor, max en gång per dag). Swedbank tar 100 kronor per övertrassering. SEB skickar en påminnelse till 100 kronor vid det första tillfället och ytterligare 100 kronor om kontot inte återställs. Exakta belopp varierar och banken kan uppdatera sin prislista, så kontrollera alltid ditt eget avtal eller bankens aktuella prislista.
Ränta på negativt saldo. Utöver avgiften löper daglig ränta på det belopp du ligger minus. Swedbank använder referensräntan plus 8 procentenheter — med Riksbankens referensränta på 2,00 procent för första halvåret 2026 ger det 10 procent per år. SEB tillämpar referensräntan plus 13,25 procentenheter, vilket ger knappt 15,25 procent per år under samma period. Räntan räknas på det faktiska minusbeloppet och löper tills saldot är positivt igen.
Kombinationen av fast avgift och löpande ränta gör att en övertrassering på 200 kronor som ligger kvar en vecka kan kosta mer i avgifter än i faktisk ränta. Det är avgiften — inte räntan — som gör smällen kännbar vid korta övertrasseringar.
En kontokredit är strukturellt billigare: du betalar ränta men slipper ofta den fasta avgiften, och räntenivån är vanligtvis lägre. Se vad som gäller hos din bank innan du hamnar i situationen.
Så undviker du det
Det enklaste skyddet är en kassabuffert — ett belopp som aldrig rör sig, exempelvis en månadslön på sparkontot, som täcker oförutsedda dragningar. Autogiro dras på förbestämda datum och autogirobelopp kan ibland variera (el- och mobilräkningar), vilket gör bufferten extra viktig.
Några konkreta åtgärder:
- Aktivera saldo-notiser. De flesta banker skickar SMS eller push-notis när saldot underskrider en gräns du anger. Sätt gränsen på ett par hundra kronor, inte på noll.
- Kontrollera autogiro-datum. Samla alla autogiro-dragningar till ett par dagar efter lönedagen för att undvika att räkningar hinner dras innan lönen kommit.
- Koppla ett sparkonto som skyddskonto. Vissa banker låter dig länka ett sparkonto som automatisk täckning om lönekontot tryter — kostnaden är lägre än övertrasseringsavgiften.
- Teckna en kontokredit i förväg. En beviljad kontokredit med liten ram är billigare som skyddsnät än att hamna i ofrivillig övertrassering.
Om du redan ligger minus: sätt in pengar snarast. För varje dag som saldot är negativt löper ränta, och banken kan — om det upprepas — välja att stänga kontot. En stängd fordran som lämnas till inkasso ger en betalningsanmärkning, vilket i sin tur påverkar möjligheten att ta lån och teckna abonnemang under flera år.
Övertrasseringsräntan är densamma typ av konstruktion som dröjsmålsränta: referensräntan plus ett fast tillägg. Det är ingen slump — bägge bygger på att pengar du inte hade rätt att använda kostar mer än pengar du faktiskt lånade. Mer ekonomiska begrepp finns samlade i ordlistan.
Vanliga frågor
Vad kostar en övertrassering?
De flesta storbanker tar ut en fast avgift på 95–105 kronor per tillfälle, plus ränta på det negativa saldot. Nordea tar exempelvis 95 kr (max en gång per dag, vid belopp över 101 kr), Swedbank 100 kr. Utöver avgiften löper ränta med referensräntan plus 8–13 procentenheter tills du är tillbaka på plus.
Kan en övertrassering synas hos UC?
Övertrasseringen i sig registreras normalt inte direkt hos UC, men upprepade eller obetalda övertrasseringar kan leda till att banken stänger kontot och lämnar fordran till inkasso — vilket ger en betalningsanmärkning. Det syns hos UC och påverkar din kreditvärdighet.
Vad är skillnaden mellan övertrassering och kontokredit?
En kontokredit är ett avtalat utrymme att gå minus till en bestämd gräns, ofta med lägre ränta och utan per-tillfällesavgift. Övertrassering är ett oplanerat minus som uppstår utan avtal — det är dyrare och kan avvisas av banken helt om du saknar övertrasseringsrätt.