Dröjsmålsränta

Dröjsmålsränta är en ränta som tas ut som ersättning för att en betalning gjorts efter fordrans förfallodag . Dröjsmålsräntan regleras av räntelagen, vars villkor gäller förutsatt att parterna inte kommit överens om annat. I lagen står det bland annat att dröjsmålsränta kan debiteras tidigast 30 dagar efter att en faktura skickats ut, men då måste det framgå tydligt på fakturan. Om det först i en betalningspåminnelse står att en dröjsmålsränta kommer tas ut kan det först göras 30 dagar efter att påminnelsen skickades. Även om det är en vanlig åtgärd väljer företagen helt själva om en betalningspåminnelse ska skickas ut eller inte. De kan också välja att direkt skicka ärendet vidare till ett inkassoföretag.

Vad är dröjsmålsränta?

Dröjsmålsränta är den ränta som en borgenär (den som ska få betalt) har rätt att ta ut när en betalning inte kommer in i tid. Det handlar alltså inte om ett straff i juridisk mening — det är en kompensation för att pengar är bundna och inte kan användas under den tid betalningen dröjer.

Reglerna finns i räntelagen (1975:635), som är dispositiv, det vill säga avtalsparter kan komma överens om andra villkor. Saknas ett sådant avtal gäller lagens standardregel.

Räntelagen gäller brett: konsumtionslån, fakturor mellan företag, privata skulder och fordringar hos inkassobolag räknas alla in. Se ordlistan för fler ekonomiska termer.

---

Så beräknas dröjsmålsränta

Enligt 6 § räntelagen beräknas dröjsmålsränta som:

Referensräntan + 8 procentenheter (per år)

Referensräntan fastställs av Riksbanken två gånger per år — den gäller från 1 januari respektive 1 juli. För perioden 1 januari–30 juni 2026 är referensräntan 2,00 %, vilket ger en dröjsmålsränta på 10,00 % per år.

Räntan räknas på dagsbasis:

Dröjsmålsränta = Skuld × (räntesats / 100) × (antal dagar / 365)

Viktigt att veta:

• Räntan räknas på kapitalbeloppet, inte på påminnelseavgifter eller inkassokostnader.
• Ränta-på-ränta (sammansatt ränta) är inte tillåten — du kan inte lägga ihop upplupen ränta med kapitalet och sedan räkna ny ränta på summan.
• Skulden beräknas inklusive moms när det gäller fakturor.

---

Exempel

Situation: Du har ett snabblån på 15 000 kr med förfallodag den 1 maj. Betalningen dröjer 45 dagar.

Beräkning med 10 % dröjsmålsränta (referensränta 2 % + 8 pp):

15 000 × 0,10 × (45 / 365) = 184,93 kr

På ett och ett halvt tusen i månaden är knappt 185 kronor kanske hanterbart — men det är innan inkasso och eventuella påminnelseavgifter tillkommer. Totalkostnaden kan snabbt bli betydligt högre om skulden lämnas till ett inkassobolag.

Privatperson vs. företag: Om du lånar av ett kreditbolag som konsument ska dröjsmålsräntan framgå tydligt av låneavtalet eller betalningspåminnelsen. Företag har en mer ovillkorlig rätt att debitera räntan utan att det behöver anges på varje faktura.

---

När börjar räntan löpa?

Det beror på situationen:

• Bestämd förfallodag avtalad — räntan löper från dagen efter förfallodagen.
• Ingen förfallodag avtalad — räntan börjar 30 dagar efter att borgenären skickat en betalningspåminnelse med tydlig information om att dröjsmålsränta kommer att debiteras.
• Personskada — ett undantag i lagen ger ett lägre tillägg om bara 2 procentenheter ovanför referensräntan, tills förmånerna är slutligt fastställda.

---

Kopplingen till inkasso

Betalas inte skulden ens efter att dröjsmålsränta börjat löpa, är nästa steg ofta att fordran lämnas till inkasso. Inkassobolaget har då rätt att lägga på inkassokostnader utöver den upplupen dröjsmålsräntan — kostnaderna regleras i inkassolagen och indrivningslagen.

Dröjsmålsräntan slutar inte heller löpa för att skulden hamnar hos inkasso; den fortsätter att ackumuleras tills hela beloppet är betalt.

Mer om hur ordlistan är uppbyggd finns på ordlistan.