Bankdag

En bankdag är ett begrepp för att beskriva en dag då banken har öppet och överföringar kan genomföras. Ett exempel är om en överföring tar 5 bankdagar med start på måndag är den framme på fredag. Samma överföring som görs på tisdag är framme måndagen veckan därpå.

Vad är en bankdag?

En bankdag är en vardag då Sveriges banker har öppen verksamhet och aktivt processar betalningar och överföringar. I praktiken innebär det måndag till fredag — men inte alla måndag-till-fredag. Röda dagar som infaller mitt i veckan räknas bort, och det gäller även ett par extra dagar som banker behandlar som helgdagar utan att de är officiellt röda i almanackan.

Riksbanken publicerar varje år en officiell lista med bankfria dagar. Den styr när clearing kan ske i betalningssystemet RIX, som är ryggraden i alla svenska banköverföringar.

Så påverkar bankdagar utbetalning

När du ansöker om ett lån och skriver under med BankID startar långivarens process. Men pengarna tar sig inte till ditt konto i ett enda steg — de går igenom clearing, ett system där bankerna gör upp med varandra och netto-reglerar transaktioner. Clearing sker bara under bankdagar.

Det praktiska resultatet: ansöker du på en vardag före bryttiden — ofta runt 13–14 på dagen — kan pengarna nå ditt konto samma dag om långivaren har direktutbetalning och ni delar bank. Ansöker du efter bryttiden landar pengarna nästa bankdag. Ansöker du fredag kväll får du vänta till måndag, förutsatt att inte helgen innehåller en röd dag som skjuter det ytterligare.

Bryttiderna varierar. Swedbank, Handelsbanken, SEB och Nordea har egna interna regler, men grovt räknat gäller att betalningar initierade före kl 13:30 processar samma bankdag. Vissa långivare och snabblån arbetar med Swish-utbetalningar som är undantagna bankdagssystemet — Swish är i princip alltid direkt, dygnet runt.

Vill du vara säker på snabb utbetalning bör du titta specifikt på lån med direktutbetalning, som är konstruerade för att minska beroende av clearing-fönster.

Helger och röda dagar

Följande dagar är alltid bankfria i Sverige och bryter utbetalningsflödet:

• Nyårsdagen, Trettondedag jul
• Långfredagen, Påskdagen, Annandag påsk
• Första maj, Kristi himmelsfärdsdag, Pingstdagen
• Nationaldagen (6 juni)
• Midsommarafton, Midsommardagen
• Alla helgons dag
• Julafton, Juldagen, Annandag jul
• Nyårsafton

Julafton och nyårsafton är inte röda i almanackan men behandlas som bankfria dagar — ett vanligt missförstånd som kan ge obehagliga överraskningar om du räknar med att pengarna ska komma precis då.

Kring storhelger som jul och midsommar kan flera bankdagar i rad falla bort. Behöver du pengar snabbt inför en helg är det klokt att ansöka i god tid. Helglån är en låneform som marknadsförs specifikt för situationer där pengar behövs under bankfria perioder, men observera att även dessa lån i slutändan beror på bankdagssystemet för den faktiska clearing-transaktionen.

Bankdagar och ränta

De flesta konsumtionslån beräknar ränta per kalenderdag, inte per bankdag. Men utbetalningsdagen — och därmed när räntemätaren börjar ticka — styrs av bankdagarna. En försening på en bankdag kostar dig alltså ingen extra räntedag som sådan, men försenar tillgången till pengarna.

Det omvända gäller vid återbetalning: betalar du tillbaka ett lån en dag som inte är en bankdag registreras betalningen nästa bankdag. Har du ett förfallodatum på en söndag bör du betala senast fredagen innan — eller ännu hellre se till att ha pengarna inne torsdagen i veckan, som en extra buffert.

Vill du räkna på totalkostnaden för ett lån oavsett bankdagar, använd vår ordlista för att förstå begrepp som effektiv ränta och amortering — de ger dig ett bättre grepp om vad lånet faktiskt kostar under hela löptiden.