Existensminimum

Existensminimum är ett ord som används i folkmun och innebär att en individ lever på lägsta möjliga belopp efter utmätning eller i samband med en skuldsanering. Juridiskt heter det förbehållsbelopp och i praktiken är det inte ett belopp utan varierar beroende på levnadssituation.

Vad är existensminimum?

Existensminimum är det belopp du minst måste ha kvar varje månad för att klara grundläggande levnadskostnader. I juridiska sammanhang kallas det förbehållsbelopp — det är det begrepp Kronofogden använder vid löneutmätning och skuldsanering.

Tanken är enkel: ingen ska kunna fråntas möjligheten att betala hyra och mat. Oavsett hur stora dina skulder är har du rätt att behålla tillräckligt för att överleva.

Existensminimum beräknas som en summa av tre delar:

Existensminimum = normalbelopp + boendekostnad + eventuella tillägg

Normalbeloppet är ett schablonbelopp som Kronofogden fastställer inför varje år, baserat på konsumentprisindex. Boendekostnaden är din faktiska hyra eller boendeavgift. Tillägg kan beviljas för kostnader som inte täcks av normalbeloppet — se nedan.

Förbehållsbelopp och normalbelopp 2026

Kronofogden publicerade normalbeloppen för 2026 i december 2025. De gäller from 1 januari till 31 december 2026.

Hushållstyp	Normalbelopp per månad
Ensamstående vuxen	6 243 kr
Makar eller sambos (gemensamt)	10 314 kr
Barn 0–6 år	3 336 kr
Barn 7–10 år	4 004 kr
Barn 11–14 år	4 672 kr
Barn 15 år eller äldre	5 339 kr

Normalbeloppet ska täcka mat, kläder, hygienartiklar, hushållsel, telefon, hemförsäkring och liknande löpande utgifter. Det täcker däremot inte boendekostnaden — den läggs till separat och baseras på din faktiska kostnad.

Tillägg utöver normalbeloppet. Kronofogden kan lägga till extra belopp om du har styrkta utgifter för till exempel läkarbesök och medicin, arbetsresor med bil eller kollektivtrafik, tandvård, glasögon, barnomsorg eller underhållsbidrag till barn som inte bor hemma. Dessa tillägg beviljas inte automatiskt — du måste begära dem och styrka kostnaderna.

Ett praktiskt exempel: en ensamstående person med 8 500 kr i hyra och 2 000 kr i dokumenterade arbetsresekostnader får ett förbehållsbelopp på 6 243 + 8 500 + 2 000 = 16 743 kr per månad. Tjänar personen 22 000 kr netto kan Kronofogden som mest ta 5 257 kr.

Vid utmätning och skuldsanering

Löneutmätning är det vanligaste verktyget. Kronofogden beräknar ditt förbehållsbelopp och drar av det från din nettolön. Det som återstår — om något — kan utmätas och användas för att betala av dina skulder. Har du tillfälliga inkomstökningar, till exempel övertid eller bonus, räknas de också in den aktuella månaden.

Observera att utmätning av lön bara är möjlig om Kronofogden har ett giltigt utmätningsbeslut. En betalningsanmärkning i sig leder inte till utmätning. Läs mer om vad det innebär att låna trots Kronofogden och vilka alternativ som finns.

Skuldsanering är ett mer ingripande förfarande för den som är på obestånd och inte har möjlighet att betala sina skulder ens på lång sikt. Beviljas skuldsanering fastställer Kronofogden ett betalningsbeslut: du betalar det du kan utöver ditt förbehållsbelopp varje månad i fem år. Klarar du perioden skrivs samtliga kvarvarande skulder av. Fem år av ett strängt budget är tungt — men resultatet är att du är skuldfri. Hur ansökan går till och vilka krav som gäller beskrivs i detalj i artikeln om skuldsanering.

Viktigt att veta: Om din ekonomiska situation förbättras under skuldsaneringstiden — löneökning, arv, vinst — kan Kronofogden ompröva betalningsplanen och höja det månatliga beloppet. Förbättringen tillfaller alltså borgenärerna, inte dig, under de fem åren.

Mer om liknande begrepp finns i ordlistan, där du bland annat hittar förklaringar till inkasso, kronofogdeärenden och betalningsanmärkningar.