Gåvobrev

Gåvobrev är en handling i vilken någon förklarar sig överlåta något till någon som en gåva. Vill man ge bort något värdefullt behöver man ett gåvobrev, det skulle t.ex. kunna gälla en större summa pengar till sina barn. Gåvobrevet ger dig möjlighet att kontrollera din gåva och sätta upp villkor som skapar trygghet för mottagaren. Bland annat kan du genom gåvobrevet göra gåvan till mottagarens enskilda egendom.

Vad är ett gåvobrev?

Ett gåvobrev är en skriftlig handling där en person — givaren — intygar att hen överlåter egendom till en annan person utan krav på motprestation. Det är med andra ord ett kvitto på en frivillig transaktion: pengar, en fastighet eller annan egendom byter ägare utan att mottagaren betalar.

Begreppet regleras ytterst i gåvolagen (1936:83) och, för fast egendom, i jordabalkens fjärde kapitel. Gåvobrevet fyller två funktioner: det gör gåvan juridiskt giltig (i de fall det krävs) och det dokumenterar eventuella villkor som givaren vill knyta till överlåtelsen.

Vanliga villkor som skrivs in i ett gåvobrev:

• Enskild egendom — egendomen ska inte ingå i en eventuell bodelning om mottagaren skiljer sig.
• Förskott på arv — tydliggör om gåvan ska avräknas mot framtida arv eller inte.
• Förvaltarvillkor — att en förmyndare sköter egendomen tills mottagaren fyllt exempelvis 25 år.

När behövs ett gåvobrev

Svaret beror helt på vad du ger bort.

Fastighet, bostadsrätt och tomträtt. Här är ett skriftligt gåvobrev ett lagkrav. Utan det är gåvan ogiltig — oavsett hur tydlig den muntliga överenskommelsen var. Fastigheter regleras av jordabalken; bostadsrätter av bostadsrättslagen. Dessutom måste bostadsrättsföreningen godkänna att den nye ägaren blir medlem.

Pengar och lös egendom. Pengar, värdepapper, bilar och liknande lös egendom kräver inget gåvobrev. En gåva av lös egendom fullbordas i det ögonblick föremålet eller pengarna överlämnas. Inget dokument krävs.

Ändå rekommenderas ett skriftligt gåvobrev även vid penninggåvor i tre situationer:

1. Gåvan är villkorad — du vill till exempel att pengarna ska vara enskild egendom och inte delas vid skilsmässa.
2. Gåvan är stor och du vill klargöra att den inte är ett lån (banker frågar ofta om ursprunget vid bostadsköp).
3. Du vill reglera hur gåvan ska behandlas i ett framtida arvsskifte.

Formkrav (fastighet vs pengar)

Fastighet — fyra krav enligt jordabalken 4 kap:

1. Skriftlig handling.
2. En överlåtelseförklaring — att givaren faktiskt överlåter fastigheten (inte bara lovar att göra det).
3. Uppgift om hur stor andel av fastigheten som överlåts.
4. Underskrift av givaren; mottagarens underskrift krävs inte för giltigheten men är standard.

Utöver dessa formkrav krävs två vittnen för att Lantmäteriet ska bevilja lagfart. Lagfart måste sökas inom tre månader från att gåvobrevet undertecknades. Utan lagfart kan du inte inteckna fastigheten eller ta upp ett nytt pantbrev mot säkerhet i den.

Blandar fastighetsöverlåtelsen in ett skuldebrev — exempelvis om givaren har kvar ett befintligt bolån som mottagaren tar över — behöver det hanteras separat och måste denuntieras till banken.

Pengar — inga formkrav:

Lös egendom kräver som sagt ingen skriftlighet. Men om givaren är ett företag eller en juridisk person gäller andra regler; då ställs krav på att gåvan är affärsmässigt motiverad och korrekt bokförd.

Makar och sambo. Ger makar egendom till varandra ska gåvobrevet i vissa fall registreras hos Skatteverket för att bli giltigt mot borgenärer. Det gäller inte för sambopar.

Läs mer om andra vanliga begrepp i ordlistan för att förstå helheten när du tar ett lån med en bostad som säkerhet.