Räntetak
Räntetak regleras av konsumentkreditlagen och infördes första gången 1 september 2018. Då var räntetaket 40% plus referensränta och berörde alla högkostandskrediter.
Vad är räntetaket?
Räntetaket är en lagstadgad övre gräns för hur hög nominell ränta en kreditgivare får ta ut på ett konsumtionslån. Gränsen finns i 19 a § konsumentkreditlagen och trädde i kraft 1 mars 2025 genom proposition 2024/25:17.
Formeln är enkel: referensräntan + 20 procentenheter per år. Mer får ingen kreditgivare ta, oavsett hur lånet är konstruerat eller vilket namn det bär. Taket gäller även dröjsmålsränta – det är inte möjligt att kringgå reglerna genom att ta ut straffränta utan tak när betalningen är försenad.
Innan 1 mars 2025 gällde ett äldre räntetak, men det var satt till referensräntan + 40 procentenheter och täckte bara det som då kallades högkostnadskrediter. Det begreppet är nu avskaffat – hela konsumentkreditmarknaden regleras med en enhetlig gräns.
Så fungerar räntetaket
Referensräntan är utgångspunkten för beräkningen. Den fastställs av Riksbanken två gånger per år – på första bankdagen i januari och i juli. Referensräntan kopplar till Riksbankens styrränta och ändras när styrräntan korsar ett helt eller halvt procentsteg.
Aktuella nivåer:
| Period | Referensränta | Räntetak (max nominell ränta) |
|---|---|---|
| 1 jan–30 jun 2026 | 2,00 % | 22,00 % |
| 1 jul–31 dec 2025 | 2,50 % | 22,50 % |
| 1 jan–30 jun 2025 | 3,00 % | 23,00 % |
Eftersom referensräntan sänktes under 2025 och 2026 i takt med Riksbankens räntesänkningar har räntetaket följt med nedåt. Det är inte en fast siffra – det är ett rörligt tak som uppdateras halvårsvis.
Kreditgivare som erbjuder rörlig ränta måste också sänka räntan till konsumentens förmån när referensräntan faller. Det är en uttrycklig regel i lagen, och det innebär att befintliga rörliga låneavtal automatiskt blir billigare om Riksbanken sänker styrräntan ytterligare.
Ett praktiskt exempel: tar du ett privatlån på 50 000 kronor i juni 2026 får kreditgivaren ta ut nominell ränta på maximalt 22 % per år. Vid 22 % ränta och 3 års löptid landar månadskostnaden på ungefär 1 915 kronor – utöver eventuella avgifter som också är begränsade (se nedan).
Kostnadstak
Vid sidan av räntetaket gäller ett kostnadstak som begränsar den totala kreditkostnaden under hela lånets löptid. Summan av ränta, uppläggningsavgifter och alla övriga avgifter får aldrig överstiga det ursprungliga lånebeloppet.
Det innebär att om du lånar 20 000 kronor kan kreditgivaren som mest ta ut 20 000 kronor i totala kostnader utöver kapitalet – oavsett hur länge lånet löper eller hur många förlängningar som görs. Du betalar alltså aldrig mer än dubbla lånebeloppet tillbaka.
Därtill gäller att uppläggningsavgiften är maximerad till 1 % av prisbasbeloppet vid avtalstidpunkten, vilket för 2025 motsvarar 588 kronor. Löptiden får förlängas maximalt en gång om förlängningen inte är kostnadsfri – upprepade förlängningsavgifter är inte längre tillåtna.
Vill du förstå hur ränta och avgifter sätts ihop till en total lånekostnad? Se vår ordlista för fler begrepp, eller jämför direkt bland de sms-lån som lyder under räntetaket.
Vanliga frågor
Hur högt är räntetaket 2026?
Räntetaket är referensräntan plus 20 procentenheter per år. Referensräntan är 2,00 % för perioden 1 januari–30 juni 2026, vilket innebär ett tak på 22 % nominell ränta. Dröjsmålsränta omfattas av samma gräns.
Gäller räntetaket alla lån?
Räntetaket gäller nästan alla konsumentkrediter som ingås från 1 mars 2025 och framåt – privatlån, sms-lån, kontokrediter och billån. Bolån och kreditköp under 1 176 kronor (2 % av 2025 års prisbasbelopp) är undantagna.
Vad händer om ett låneavtal bryter mot räntetaket?
Reglerna i konsumentkreditlagen är tvingande till konsumentens fördel. Avtalsvillkor som strider mot räntetaket saknar rättslig giltighet – konsumenten behöver aldrig betala mer än vad lagen tillåter, oavsett vad avtalet säger.